www.polen.travel

Izydor Gulgowski (1874-1925) och hans fru Teodora Gulgowska (1860-1951) trodde väl aldrig att deras romantiska kärlek skulle överleva dem så länge att man skulle läsa om den i historieböcker på 2000-talet. Izydor var en ung lärare när han för 100 år sedan efter avslutade studier flyttade till Wdzydze. Han var också (som alla unga män på den tiden) en författare och diktare och dessutom intresserade han sig för etnografi och folkkultur. Under en av sina vandringar kom han till Wdzydzkiesjön och på en av de små öarna träffade han en kvinna -Teodora. Hon hade läst måleri på Konsthögskolan i Berlin. Hon kom till Wdzydze för att söka inspiration till sina verk. Det blev kärlek vid första ögonkastet! Trots att Teodora var år 14 äldre än sin älskade man och trots att hennes bror, en kyrkoherde i Wiele, protesterade mot hennes planer; gifte sig Teodora med Izydor. Deras kärlek kan stå som exempel för den "eviga kärleken". 

Izydor och Teodora skapade ett ovanligt hus och många av deras vänner och bekanta var fascinerade av dess atmosfär och stämning. De var båda intresserade av den lokala folkkulturen och folkkonsten och bestämde sig för att bevara det gamla för kommande generationer. Det skulle bli ett friluftsmuseum. 1906 köpte de ett gammalt hus av en av bönderna och började samla in gammal inredning och vanliga redskap som de lokala bönder använde sig av i traktens bondgårdar. 1925 dog Izydor men trots detta fortsatte Teodora hans verk fram till 1951. 1932 bröt en brand ut som förstörde många hus i byn, friluftsmuseet med hela dess inredning, Gulgowskis hus och deras bibliotek blev också lågornas rov. En katastrof som kunde ha brutit ner vilken människa som helst! Men Teodora bestämde sig för att börja om igen. Under fyra år samlade hon in pengar för att återuppbygga den gamla samlingen. Hon började med en loge från 1800-talet. Inte ens under andra världskriget upphörde hon med sitt insamlingsarbete. Teodora dog 1951, hon var 91 år gammal då. Hon begravdes bredvid sin man, på en liten kulle i närheten av deras gamla hus, under en stor sten som hon efter Izydors död hämtade från den lilla ö där de hade träffats för 50 år sedan. På stenen målade hon vackra blommor. Och så ligger de där bredvid varandra och vinden viskar den eviga kärleksvisan över deras grav...

Idag rymmer museet 35 byggnadsminnen från 1700-1900 -talen: herrgårdar, bondehus, en brunn med en hög kran, en bakugn, en träkyrka från 1724, ett jakthus, små broar, en infartsport, en mjölkvarn, en vindkvarn, ett skolhus, ett sågverk, en fiskebrygga, en smedja, vägkors, små verkstäder osv. Man planerar att museet om några år kommer att rymma ca 80 olika byggnadsminnen som ska representera konst och folkkultur i Kaszuby och Kociewie. Hela samlingen har ett stort historiskt värde och har stor betydelse för dem som intresserar sig för etnografi och folkkonst. Nu är det bara en vanlig utställning, men om några år ska man sätta allt i stånd. Då kan man se hur man arbetade i en mjölkvarn eller en gammal smedja, och hur livet gestaltade sig i den gamla kaszubiska byn. I Juli organiserar man en årlig marknad här och museet besöks då av tusentals turister. Du är också välkommen!

Tillfartsväg: Gdansk-Zukowo-Koscierzyna-åt Bytow-några kilometer bakom Koscierzyna åt vänster-Wdzydze Kiszewskie; ca 80 km, ca 1,5 timme. 

www.muzeum-wdzydze.gda.pl