Jägarna i Polen har skapat sin egen förening med traditioner, språk och sedvänjor. De säger att de inte är blodsugare, utan att de gör en selektion bland djur för att upprätthålla balansen i naturen. Det är bra att känna till deras sedvänjor, språk och vanor, även om man inte vill ha någonting med jakten att göra.
De polska jägarna har sitt eget språk och istället för alla vanliga namn använder de många andra ovanliga namn som en vanlig människa inte förstår. De har olika benämningar på djurben, ögon, öron, tungor, svansar, blod, horn mm.
En nybörjare genomgår ett dop i skogen som arrangeras av hans erfarna kollegor. Där firar de också alla sina helger. Ett av de viktigaste helgerna är den 3 november – Hubertusdagen. Den helige Hubertus är jägarnas beskyddare. På den dagen skjuter man vildsvin, rävar och harar och jakten slutar med ett gemensamt kalas vid elden.
Varje jägare har 2 drömmar. Den första drömmen är att man under fullmånen får möjligheten att skjuta vildsvin på nära håll. Vildsvinen i Polen är stora, ibland upp till 200 kg. Den andra drömmen är att jaga under brunstid. Höstens brunstid erbjuder flera tillfällen att slå alla möjliga rekord.
Nästan överallt i Polen jagar man änder. Då kan man se en ovanlig föreställning: spårhundar vadar i vatten för att göra stånd för änderna.
Att jaga vargar i bergen väcker stora protester. Ekologer säger att man först måste bygga upp djurbeståndet. Då svarar jägarna att det finns för många vargar i bergen och att det på ett dåligt sätt påverkar balansen i naturen.
Var och en i Polen kan bli jägare. Man måste först avlägga ett praktiskt och teoretiskt tentamen i Polska Jaktföreningen och ansluta sig en av de flera lokala jaktföreningarna som har ansvar för jaktdistrikt. Jägare från andra länder (EU) måste avlägga ett kompletterande tentamen inför en polsk kommission. Övriga jägare får jaga efter det att de har köpt en speciell licens från en av jaktföreningarna.
Jaktresor till Polen
